NYNORSKA I BOKMAL

Español Norsk (Nynorsk)
Svenska Norsk (Bokmal)

Nynorska (på norska nynorsk) är en av de två officiella målformer som tillsammans utgör det norska skriftspråket. Tidigare kallades nynorskan landsmål. Landsmålet blev ett jämställt, officiellt sätt att skriva norska genom det så kallade Sidestillingsvedtaket, ett beslut av Stortinget 1885. Nynorska blev ett alternativ till riksmålet, som skriftligen var nästan identisk med danska. Landsmål bytte namn till nynorsk 1929 efter ytterligare ett beslut i Stortinget. Än i dag finns ingen "riksnorska".

Nynorskan utvecklades från mitten av 1800-talet. Språkpolitiskt fanns det vid denna tid ett behov av att återupprätta det norska språket, eftersom endast dansk skrift hade använts under den dansk-norska unionstiden. Filologen Ivar Aasen, bördig från Ørsta i Møre og Romsdal, drev tesen att ett genuint norskt språk hade överlevt i landets bygder. Han ville undersöka språket i hela landet och företog många och långa vandringar under vilka han nedtecknade folkspråket. Det är lätt att uppfatta Aasens arbete som en del av den nationalromantiska rörelsen. Några år tidigare hade Asbjørnsen och Moe genomströvat några av samma bygder i arbetet med att nedteckna sagorna till samlingarna Norske Folkeeventyr. Ungefär samtidigt med Aasens vandringar rodde och sprang Elias Lönnrot Finland runt på spaning efter grundstommen till nationaleposet Kalevala. I Estland arbetade Friedrich Reinhold Kreutzwald med en estnisk motsvarighet - Kalevipoeg - och i Riga samlade något senare Krišjānis Barons folkminne i Johann Gottfried Herders anda.

Efter fyra år på resande fot utgav Ivar Aasen 1848 Det norske Folkesprogs Grammatik. 1850 kom Ordbog over det norske Folkesprog och 1853 Prøver af Landsmaalet i Norge vilken innehöll Aasens förslag på en ny norsk skriftspråksnorm.
Från 1910-talet drev den norska staten en språkpolitik som syftade till att de bägge målformerna skulle närma sig varandra, men motståndet blev till slut för starkt, framför allt från bokmålsanhängare. Inga försök görs längre att på politisk väg sammanslå

olika typer av skriven norska. Under språkstriden har enstaka grupper strävat efter att ännu starkare framhäva de olika målformernas särart: några förespråkar høgnorsk, en konservativ form av nynorsk, medan andra helst vill att en konservativ bokmålsform ska utgöra normen.

NYNORSK i BOKMAL

Español Norsk (Nynorsk)
Svenska Norks (Bokmal)

Nynorsk er ein rettskrivingsnormal for norsk, bygd på eit utval av dei norske målføra. Offisielt gjeldande nynorsk rettskriving i dag er basert på normalen til Ivar Aasen, og seinare endringar av mellom andre Norsk språkråd.

Den fyrste norske skriftnormalen vart kalla landsmål (Landsmaal), men dette namnet vart i 1929 endra til nynorsk – eit framlegg om norsk, beint fram, tapte i Stortinget med éi røyst.
Etter 1938 vart den statsstyrte tilnærminga til austnorske målføre og delvis òg til bokmål så sterk at ein kunne ta til med å tala om ein eigen tradisjonell variant av nynorsk, i motsetning til den statlege norma. Denne meir tradisjonelle målforma er i dag mest kjend under nemninga høgnorsk.

Nynorsk hadde si største utbreiing til no i tida etter innføringa av rettskrivinga av 1938, då ein tredel av elevane i grunnskulen hadde nynorsk som hovudmål. Då stod målet sterkt ikkje berre på Vestlandet, men òg på store delar av Austlandet, Sørlandet og i Trøndelag. Nynorsk fekk likevel ikkje fotfeste i byane.
Frå 1950-talet minka prosentdelen nynorskelevar gradvis til han stabiliserte seg på ca 15 % frå 1970-talet. Nynorsken forsvann ut att som skulemål der han kom seinast inn, og ikkje hadde støtte i bruk utanom skulen. Sentraliseringa i samfunnet er òg ein viktig grunn til minkinga. Nynorsken stod attende med eit kjerneområde på Vestlandet og dei indre bygdene på Aust- og Sørlandet.
Nynorskbrukarar som jobbar i norsk næringsliv har i regelen få opningar for å bruke nynorsk, men må bruke riksmål/konservativt bokmål (eller engelsk) der tekstane skal brukast eksternt eller representere firmaet. Dette betyr at det enno blir utøvd mykje strukturell tvang i retning av riksmål/konservativt bokmål. Statistikkar som viser til fordelinga av nynorsk og bokmål må tolkast ut frå den strukturelle tvangen som blir utøvd i norsk næringsliv.

Nynorsken er likevel meir synleg i samfunnet under eitt i dag enn han nokon g

ong har vore, særleg gjennom bruk i NRK fjernsynet. I TV2 brukar dei òg ein del nynorsk, men mest munnleg. Han er òg bruka i rimeleg grad av somme store regionsaviser, medan dei største riksavisene framleis har eit faktisk forbod mot nynorsk på redaksjonell plass. Dette gjeld VG, Dagbladet og Aftenposten. Derimot har desse riksavisene opna for nynorskskrivande journalistar: Vårt Land, Nationen, Dagsavisen og Klassekampen. I dataverda finst det etter kvart stadig fleire program og verktøy på nynorsk.

RAYO VALLECANO: BISAR FOTBOLL

Español По-русски Po Polsku
Svenska Catalá-Llevantí

Rayo Vallecano de Madrid är en spansk fotbollsklubb från förorten Vallecas som ligger strax utanför Madrid.

Bukaneros som är lagets mest fanatiska fans, är uttalade anti-fascister, anti-kapitalister och anti-rasister. Det spanska punkbandet Ska-P gjorde en hyllningslåt till Rayo Vallecano som heter "Como un Rayo", på svenska som en blixt.

BISARR

Español English Français Português

Bisarr? Uppförande, Underlig

Spanska: BIZARRO (caprichoso, chiflado, excéntrico, valeroso o extraño)

Tyska: BIZARR (exzentrisch, grillenhaft,launenhaft,schrullenhaft, ungewöhnlich,wunderlich)